.

Jag har varit rätt frånvarande på sista tiden. Anledningen till detta är för att jag här kommit in i en kulturkrock blandat med hemlängtan. Jag visste att detta skulle komma, jag var fullt medveten om det, men att det skulle slå till såhär hårt förväntade jag mig inte. Jag har varit i Texas i 1 månad, jag kommer in i vardagen mer och mer, allt detta häftiga amerikanska sakerna är inte lika häftiga längre, "semestern" är slut, vilket gör att jag har tråkiga dagar, dagar jag behöver sitta och kämpa md läxor jag inte förstår ett ord av och gå upp 5.00 varje morgon. Självklart får det en att jämföra med sitt liv man hade i Sverige.

Att ha hemlängtan är tufft. Jag relaterar allt jag gör, allt som händer, till Sverige. Äter vi kyckling, då tänker jag på pappas kyckling. Åker vi bil, tänker jag på vår bil hemma i Sverige. Jag jämför och relaterar allt som händer just nu, något jag ej bör göra. Varje morgon vill jag bara dra täcket över huvudet, och stanna där hela dagen. Vissa nätter har varit tuffa, jag har haft mardrömmar, vaknat 2 gånger per timme av att jag haft en klump i magen, att jag har varit orolig för något, men jag kan inte sätta fingret på vad.

För några dagar sedan började denna hemlängtan komma. För några dagar sedan började skolan. En rätt dålig kombination och tajming. Allt detta har fått mig på dåligt humör, det har fått mig trött, arg, ledsen, alla känslor som nästan går att känna. Jag har velat vara för mig själv, inte prata med någon. Och ni kan ju räkna ut hur det blir de första dagarna i skolan...

Jag har behövt ta in så mycket nytt denna vecka, nya rutiner, nya namn, nya människor, lärare, tider, mat. Allt har varit nytt, och blandat med hemlängtan så blir det ett stort stressmoment för mig. Jag vill liksom inte göra något.

Det blir bättre för varje dag, självklart. Allt blir bättre med tiden. Jag ska passa på att förhoppningsvis lära mig något av detta, "it's not right, it's not wrong, it's just different". Jag har satt upp små "mål" till nästa vecka så att detta ska bli så bra som möjligt, hemlängtan och kulturkrockar ska inte få förstöra det bästa året i mitt liv. Bara för att jag har några dåliga dagar, betyder det inte att jag har ett dåligt liv.

På måndag börjar jag om på ruta 1 igen, som att börja skolan på nytt. Ingen har fått sett de bra sidorna av mig denna vecka. Jag är glad att jag fått vänner ändå, men jag vill visa vem jag egentligen är. Jag ska göra ett annat inlägg och förklara hur skolan är här i staterna, 100 gånger bättre än i Sverige och 100 gånger roligare. Ge mig nån dag, och jag lovar er att jag är på banan igen.